above pic from the web
Denna gitarr, min första riktiga el-gitarr köptes sommaren 1981 på Lassesons Musik i Kristianstad. Jag var jättebakis efter ett nattlig möte med Fräulein Liebfraumilch och en viss mängd Kaptenlöjtnant. Med två medmusikanter i släptåg, lika bakis som jag, blev valet lätt. Jag lyfte ner en gitarr från väggen, provade den lite valhänt under uppmaning från butiksbiträdet att inte repa gitarren med knapparna i jackan. Och sen slog jag till och fick med den hem. Jag provade den först då med förstärkare och den fungerade. Gitarren var med på ett antal spelningar i bandet Marble Index men då tidens mode dom åren hade svängt från ett humbuckerljud a la Steve Jones åt ett spinkigare single coil-ljud köpte jag sedan det året en Sigma-gitarr. En Stratocaster-kopia. Med genomgående hals, som var väldigt modernt då. Det var en av de bästa gitarrer jag haft, jag sålde den för att ha råd med en helsvart Fender Stratocaster. Med tremolo eller svaj som vi säger här. Jag älskar svaj på gitarr. Men Stratan var riktigt riktigt usel. Och jag ångrar att jag sålde Sigman. Men det är en annan historia.
Comments are closed